Utbildningar på yrkeshögskolor

Det finns många olika val man kan göra efter en avslutad gymnasieutbildning – att ta ett sabbatsår och resa runt i världen, att påbörja universitetsstudier, att gå en kurs på en folkhögskola, att ta tjänst som en lärling eller att helt enkelt börja leta efter ett fast jobb. Ytterligare ett val man har är att gå en utbildning på en yrkeshögskola. Utbildningarna på yrkeshögskolorna kallades tidigare kvalificerad yrkesutbildning, eller KY-utbildning, men detta ändrades år 2009. Den nya förkortningen är således YH-utbildning.

En YH-utbildning karakteriseras av att man kombinerar teoretisk undervisning med en stark anknytning till arbetslivet, för att förbereda studenterna på en viss bransch och ett visst yrke. Detta yttrar sig bland annat genom att en fjärdedel av studietiden ska bestå av så kallat lärande i arbetet, eller LIA, som är förlagt till en arbetsplats. En YH-utbildning är ofta ett säkert val om man vill hitta ett jobb snabbt efter avslutad utbildning, eftersom utbudet av YH-utbildingar styrs av vilka behov som finns i arbetslivet.

För att en utbildning ska godkännas som YH-utbildning (vilket görs av Myndigheten för Yrkeshögskolan) måste skolans ledningsgrupp till största delen vara representanter för näringslivet. Skolan måste också kunna bevisa att det finns en efterfrågan i arbetslivet efter just den kompetens som utbildningen erbjuder för att den ska bli godkänd som YH-utbildning.

Ett par exempel på två mycket olika yrkeshögskolor i Sverige är Trafikverksskolan och Borås yrkeshögskola. Den förstnämnda drivs av Trafikverket och har sitt campus i Ängelholm. De utbildningar som erbjuds är framförallt relaterade till järnvägen, till exempel lokförare, järnvägstekniker och järnvägsingenjörer. Borås yrkeshögskola har å sin sida störst fokus på textil – Borås är ju något av Sveriges textilhuvudstad – med utbildningar till teknisk textiltekniker och garment technical designer. De erbjuder dock även utbildningar inom andra, helt skilda områden, som medicinsk sekreterare, digital business developer, stödpedagog, operativ digital kommunikatör, product manager inom e-commerce och affärsutvecklare inom turism.

Yrkeshögskolorna är ett mycket bra alternativ om man vill gå en utbildning som leder till ett specifikt yrke, men man inte vill bestämma sig för vilket yrke man vill välja redan i gymnasiet. Det finns ju många yrken, till exempel hantverkaryrken och barnskötare, som man kan rikta in sig på redan under gymnasietiden, och sedan gå vidare mot genom en lärlingsutbildning eller eventuell vidareutbildning. Om man inte vill fatta ett beslut så tidigt om ens framtida karriär kan man istället välja en mer generell gymnasieutbildning, och sedan rikta in sig på en bransch genom en YH-utbildning. På det sättet kan man hamna i byggbranschen även om man inte blir hantverkare – skillnaden ligger bara i att man istället för att vara den som till exempel beställer byggmaterial från sidor som Buildor.se, är den som byggt upp sidan eller har valt ut sortimentet, i rollen som exempelvis product manager.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *