Utbildning på universitet

Många väljer att fortsätta studera efter att de tagit studenten, och de flesta eftergymnasiala utbildningarna hittar man på Sveriges universitet och högskolor. De statliga universiteten i Sverige är Uppsala universitet, Lunds universitet, Göteborgs universitet, Stockholms universitet, Umeå universitet, Linköpings universitet, Karolinska institutet, Kungliga Tekniska Högskolan, Luleå tekniska universitet, Karlstads universitet, Linnéuniversitetet, Örebro universitet, Mittuniversitetet och Sveriges lantbruksuniversitet. Hos dessa skolor hittar man utbildningar inom så vitt skilda ämnen som språk, biomedicin, juridik, ekonomi, historia, arkitektur och agronomi. Nästan vad man än vill studera, så länge ämnet till största delen är teoretiskt, kan man hitta en utbildning i ämnet på ett av Sveriges universitet. För att vara behörig till utbildningarna måste man minst ha en examen från en svensk gymnasieskola. Vissa utbildningar kräver dessutom ytterligare behörighet. Urval sker dels genom betyg (från gymnasiet), dels genom resultat på högskoleprovet. Dessutom sker urval till viss del baserat på tidigare akademiska meriter.

I Sverige har alla universitetsstudenter rätt att söka studiebidrag och studielån för de veckor de studerar, för att kunna täcka sina levnadskostnader när de studerar på heltid. Många studenter har dock extrajobb trots att de har fullt studielån, eftersom pengarna inte räcker till. En stor kostnad som alla universitetsstudenter har är till exempel kurslitteraturen, och många studenter letar febrilt på bibliotek, annonssidor och andrahandsbokhandlar för att hitta kursböckerna till ett lägre pris. Ett alternativ som kan vara värt att kolla upp är Storytel.se, där man får tillgång till tusentals e-böcker. Även om ens kurslitteratur inte skulle finnas där, är det ett billigt sätt att få tag i böcker man vill läsa på fritiden, vilket kan sänka ens levnadskostnader generellt.

När man studerar på universitet får man så kallade högskolepoäng för de kurser man klarar. En termins heltidsstudier motsvarar 30 hp, och terminen är vanligtvis indelad i delkurser om exempelvis 7,5 hp. När man studerar på grundnivå behöver man samla ihop 180 hp för att kunna ta en kandidatexamen, varav 120 hp (det vill säga två års studier) ska vara i ens huvudämne, och 60 hp (ett års studier) i ens biämne. Nästa nivå är magisterexamen, vilket omfattar ytterligare 60 hp, eller masterexamen, vilket omfattar 120 hp. Om man därefter vill fortsätta på den akademiska banan får man doktorera, vilket man gör genom att ansöka om någon av de doktorandtjänster som den aktuella institutionen utannonserar.