Högskoleprovet – ett nationellt urvalsprov

I dagens samhälle blir det viktigare och viktigare med en högskoleexamen, och ju viktigare det blir desto fler är det som söker. Om de sökande överstiger antalet platser på en utbildning utgår generellt svenska universitet från tre olika underlag när de väljer vilka som ska få ta del av utbildningen. Dessa är gymnasiebetyg, meriter och högskoleprovet. Om du funderar på att studera på högskolan, men har otillräckliga betyg och meriter från gymnasiet för att komma in på den önskade utbildningen, kan du göra högskoleprovet. Detta prov ges en gång under vårterminen och en gång under höstterminen. Det kan göras av alla men är belagt med en avgift. Det första högskoleprovet i Sverige hölls den 23 april, 1977, men först 1991 blev det öppet för alla. Innan var det tänkt som ett komplement för folk över 25 år med minst fyra års arbetslivserfarenhet. Provet har sedan dessa genomgått revideringar, den senaste skedde 2011.

Fusk på högskoleprovet

Efter revideringen 2011 består högskoleprovet av åtta delprov som är indelade i två huvudsakliga delar, en verbal och en kvantitativ. Den kvantitativa delen prövar provtagarens matematiska förmågor som problemlösning, jämförelser i olika områden som aritmetik, algebra och statistik, att tyda grafer och diagram samt kapacitet till logiskt tänkande. Den verbala delen består kortfattat av skriv-, ord- och läsdel. Totalt svarar man på 160 frågor och resultaten räknas samma till ett värde som hamnar på en skala mellan 0 och 2. För att få 2 måste man vanligtvis ha haft rätt på mellan 145 och 160 frågor. De genomsnittliga resultaten varierar i landet men ligger normalt någonstans mellan 0.80 och 1.05. Det är med andra ord ett svårt test, och i och med det har fusk i provet blivit vanligare och vanligare. Nyheter om utbrett fusk har föranlett höjd säkerhet kring provtillfällena vilket nu för första gången lett till att en man döms för fusk på högskoleprovet. Det var särskilt nyheten om att individer, eller grupper av individer tjänat stora mängder pengar på att hjälpa folk fuska på provet, som fick stor uppmärksamhet.

Varför ha högskoleprov?

Sverige är inte det enda landet där man använder sig av högskoleprov för att sålla ut i urvalet av sökande. I många länder innebär prov av detta slag en enorm stress på de som gör det, eftersom resultatet är mycket viktigt för ens skolgång. I Sverige var tanken med att införa högskoleprovet att alla skulle få en chans att studera på universitetet, även om man gått ut med dåliga betyg från gymnasiet. Genom att ha ett öppet prov som man tillåts göra flera gånger kan alla som vill få en ärlig chans till en högskoleutbildning. Om du är intresserad av högskoleprovet finns en stor mängd material tillgänglig för att hjälpa dig att förbereda dig. Du kan till exempel hitta enkla tips och råd, eller så kan du köpa böcker som systematiskt går igenom hur man bäst klarar provet. Sök information om högskoleprovet 2018, så kanske du kan få påbörja din drömutbildning.